”Love people, use things. The opposite never works.”

Under de senaste åren har jag gått igenom en förändring; jag har gått från att vara en ”pryltok” som köpte alla nya roliga saker till att börja konsumera mycket mindre. Jag är absolut inte en fullfjädrad minimalist och kommer nog heller aldrig att bli det, men jag har gjort mig av med många prylar och jag tänker verkligen efter innan jag köper nya saker.

Citatet i rubriken kommer från dokumentären ”Minimalism” som finns på Netflix. Jag tycker att det är en sevärd dokumentär som väcker en hel del tankar. Under mitt liv har jag träffat ett antal personer som verkar älska prylar och som utnyttjar människor för att nå sina mål, och de har oftast varit varken trevliga eller lyckliga personer. Dokumentären handlar om två kompisar som tidigt gjorde karriär och med de flesta mått mätt var väldigt framgångsrika, men de var fortfarande inte lyckliga. Orsakerna till det var flera, men när den ena killen kom i kontakt med begreppet minimalism och anammade den mentaliteten blev han lyckligare i takt med att han rensade sitt liv på överflödiga saker.  

Om man, som vi, vill leva ett friare liv så är det enklaste sättet att nå dit att dra ner på sina omkostnader. Visst, man kan påverka sina inkomster en del, men oftast styr det yrke man har också det utrymme för löneförökning som är möjlig att uppnå.  I Sverige har vi dessutom världens högsta marginalskatter vilka minskar effekten av lönehöjningar. Med en minimalistisk mentalitet som den som Netflix-dokumentären handlade om, har man möjlighet att minska sina omkostnader ordentligt och därmed minskar även behovet av stora inkomster.

Det finns en direkt relation mellan hur mycket den livsstil man vill ha kostar och hur mycket pengar man behöver få in på ett eller annat sätt. Om man kan och vill leva på ett sätt som kostar relativt lite pengar kan man nå sin frihet snabbare. Jag har skrivit lite mer kring detta i inlägget kring ekonomisk frihet. Allt handlar om att fundera på vad man själv behöver för att känna att man lever ett rikt liv. Igår lyssnade jag på en amerikansk podcast där de definierade ”wealth” som att man lever den typ av liv som man vill göra samtidigt som man genererar ett överskott, dvs att man inte spenderar alla sina tillgänliga medel. Det tycker jag var mycket tänkvärt.

Det finns många olika nivåer av minimalism där de som drar det till sin extremaste form bara äger 35 saker. Det är absolut inte vårt mål. Vi har däremot gjort oss av med ganska mycket saker som vi inte använde så mycket längre. Det vi använder, det vi tycker om och det som skänker oss glädje har vi förstås kvar. När vi började planera för att flytta ifrån huset började vi också rensa pland prylarna. Initialt var det ganska svårt då vi trodde att vi faktiskt behövde det mesta av det vi ägde. När vi väl hade sålt huset rensade vi mycket hårdare och för varje varv vi gick igenom skåp och lådor blev det lättare och det kändes befriande och skönt att sälja, skänka bort och slänga saker på återvinningen.

Vi gjorde oss av med saker vi inte behöver för att det skulle bli enklare att leva ett friare liv. Jag har skämtsamt frågat Anna ”får det plats i ryggsäcken?” när vi funderat på att köpa grejer de senaste åren, och så även efter vår livsstilsförändring. Vi handlar fortfarande saker, men då sådant som vi verkligen behöver, som vi använder eller som vi tycker adderar värde till vårt liv, men vi har i stort sett slutat med ”onödig” konsumtion.  Detta leder till tre saker:

För det första så spenderar vi mycket mindre pengar nu än vad vi gjorde när vi levde i ekorrhjulet. De senaste fem månaderna har vi levt på mindre pengar än vad många kallar minimi- eller fattigdomsnivå, men vi har absolut inte tyckt att vi offrat något. Snarare tvärt om; vi har haft det fantastiskt. Vi har varit i Thailand i tre månader där vi åt minst två mål mat om dagen på restaurang och vi har haft många härliga naturupplevelser och mycket tid för varandra. Vi har ätit bra och mått gott. I våra ögon är vi rika enligt definitionen ovan.

För det andra har vi mer tid, tid som vi tidigare la på att underhålla och använda alla saker vi ägde. Det tar även massor av tid att jobba så att man kan ha råd att köpa alla saker och en bostad stor nog för att husera dem. Om man dessuton har lånat pengar för att köpa bostaden och sakerna måste man jobba ännu mer för att finansiera detta. En del minimalister pratar om att ”sakerna äger en” istället för tvärt om och det är ju helt sant. Idag är vi friare tack vare att vi gjort oss av med många av våra tidigare ägodelar. Vi kan fokusera på varandra, på möten och upplevelser som ger ett mervärde i livet istället.

För det tredje får vi mindre klimatångest. Konsumtionen i västvärlden är inte hållbar för vår planet, det kan nog de flesta hålla med om. Vi är absolut inga radikaliserade miljökämpar och vill inte påverka andra hur de ska leva sina liv, men det känns ganska bra att vi minskar vår egen klimatpåverkan. Jag tror att den största utmaningen för att rädda vår planet blir att lyckas ”förklara” för alla de som börjar få en bättre ekonomisk standard i Kina, Indien och i resten av Asien varför de inte kan eller får köpa en motorcykel eller en bil för att vi i västvärlden redan påverkat planeten så mycket negativt och deras tillskott skulle få bägaren att rinna över.

Vi har inga planer på att bli fullfjädrade minimalister men vi ser som sagt flera positiva effekter av att konsumera mindre, att äga mindre och därmed bli mindre ägda av saker. Hur tänker du kring citatet i rubriken och hur ”ägd” är du av dina saker? Skriv gärna och berätta!

Dela gärna vårt inlägg:

Föregående

En spontanutflykt till Blekinge

Nästa

Summering av 6 månader av ”fritt liv”

2 kommentarer

  1. Miss M

    Vad spännande och härligt. Har senare åren börjat känna att vi inte behöver allt man samlar på sig. Blivit inspirerad av människor man träffat på vägen.
    Vi ska flytta nu igen snart om x antal månader, och funderar på om vi kan lyckas klämma in oss 2 pers med olika jobbtider på 45 kvm, eller om vi kan lyxa till det och bo runt 75 kvm + inneboende.
    Går från ca 100 kvm. Vilket vi vant oss vid.
    Fördelen med flytt är mer pengar till aktier.
    Mer aktier=mer avkastning. Bra början till ekonomisk frihet. Inneboende genererar också pengar. 40.000 behöver man inte skatta på per år vid uthyrning.
    Tanken är att vi ska rensa ännu en gång.
    Försöka bara ha det vi verkligen behöver.
    Kommer bli svårt.
    Vissa saker är så fina. Man vill helst sälja. Mycket annat går att få bort snabbt.
    Fast vi jobbar på det:)
    Vill inte vara ägd av saker längre.
    Kunna resa/hyra ut lättare.
    Målet är att ha det ungefär som ni, bara det man behöver i ryggsäck. Fast är en bra bit kvar. Lite mycket hobbies som tar plats.
    En sak som står på listan är att lägga alla foton digitalt. Tar massa plats.
    Därför så inspirerande med de som är några år före: -)

    • Rikard

      Hej!

      Ja, det är svårt att göra sig av med alla fina saker som nan köpt. Vi har gjort oss av med mycket nen inte med allt.

      Ryggsäcken har varit en mental bild men vi är inte där, vi har för mycket saker som vi gillar och som inte går att sälja så när vi fick erbjudande om att förvara sakerna så…

      Vi har också för mycket hobbies som behöver utrustning.

      Kul att vi kan inspirera

Kommentarsfunktionen är avstängd.

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén