Elefanter spelar en stor roll i Thailands historia, de anses heliga och de firas med en egen dag den 13 mars varje år. Idag är de tyvärr utrotningshotade i landet. Det finns uppskattningsvis 2000-3000 elefanter i vilt tillstånd och ungefär lika många privatägda som lever i olika grader av fångenskap. Under lång tid har elefanter används i skogsindustrin i Thailand. Deras ägare har använt dem som skogsmaskiner och djuren har arbetat för sitt uppehälle. Men många av dessa var inte ägare av den skog som de med elefanternas hjälp avverkade. Under de senaste decennierna har polisen satt stopp för den här typen av skogsavverkning, vilket innebär att elefanternas ägare inte längre kan tjäna pengar med hjälp av dem och därmed kan de inte försörja dem. En elefant äter drygt 200 (!) kilo mat om dagen vilket naturligtvis blir väldigt kostsamt.

Det här blev ett superlångt inlägg. Om du inte hinner läsa hela så kan jag tipsa om att det längst ner efter all text finns en film att se. Missa inte den 🙂

För att lära oss mer om elefanter så bestämde vi oss för att besöka ett elephant sanctury. Det är platser dit ”pensionerade” elefanter kan komma och leva när deras ägare inte längre kan försörja dem. Till dessa ställen kan även elefanter som räddats efter att ha blivit skadade eller föräldralösa, alternativt köpts loss från ägare som misskött dem genom att låta dem jobba i turistindustrin komma. Även om elefanter naturligtvis har det allra bäst i vilt tillstånd finns inte alltid den möjligheten då de äter upp stora delar av böndernas grödor och riskerar då att bli dödade, och då är ett sancturay det bästa alternativet.

Det finns ett stort antal olika sanctuaries, både här i Thailand och runt om i världen och det gäller att välja med omsorg då de tar olika väl hand om sina elefanter. En del gör allt för att tjäna pengar och inte är så noga med etiken, och så finns det andra som verkligen jobbar för elefanternas bästa och för att de ska få leva i en så naturlig miljö som möjligt. Man kan ju fundera på om det är naturligt och bra för elefanterna att behöva möta och bli fotograferade av en strid ström av turister hela dagarna, men det är genom turistintäkter och donationer som man har möjlighet att köpa vissa elefanter ”fria” ta hand om dem samt ta hand om och mata lokalbefolkningens elefanter.

Efter att ha läst på en hel del och även fått rekommendationer från andra valde vi att besöka Elephant Jungle Sanctuary, ca 60 km söder om Chiang Mai. De utger sig för att jobba etiskt och ekologiskt och har som målsättning att, förutom att ta väl hand om elefanter som behöver det, även utbilda både lokalbefolkning och turister om elefanternas behov och därigenom förhoppningsvis minska utnyttjandet av djuren. Elephant Jungle Sanctuary erbjuder halvdagsbesök, heldagsbesök och 2-dagarsbesök. Vi valde ett halvdagsbesök.

(Vi har vid mer research inför skrivandet av den här texten, efter vårt besök, hittat inlägg på webben från ett antal personer som ifrågasätter om Elephant Jungle Sanctuary verkligen behandlar elefanterna så bra som de säger sig göra när alla turister lämnat reservatet för dagen. Vi såg dock ingenting som tyder på att de inte skulle göra det. Så vitt vi kunde se trivdes djuren och de som jobbade där väl tillsammans och elefanterna verkade må så bra som det går under omständigheterna.)

Eftermiddagen inleddes med att vi fick byta om till lokalbefolkningens traditionella tröjor och sitta ner och lära oss om djuren. Elefanter och dess skötsel är ett hett debatterat ämne och det visade sig att allt inte är så svart eller vitt som det ofta kan utmålas när det kommer till vad man som turist bör undvika.

Som sagt bör man välja plats att besöka med omsorg. På sina ställen finns det de som fortfarande kedjar djuren, tvingar dem att uppträda, till exempel genom att måla eller dansa och låter turister rida på dem. Vissa sanctuaries hyr tillfälligt sina elefanter av ägare runt om i trakten. På det sättet kan de anpassa antalet efter turistmängden och välja och vraka vilka elefanter de vill ha och betala en månatlig kostnad vid behov istället för att lägga en stor summa på att köpa elefanten fri. Detta är ställen som absolut bör undvikas då de har ekonomisk vinning som primärt syfte, raka motsatsen till ett sanctuary för djuren. De tar ofta emot för många turister och låter elefanterna jobba hela dagarna utan paus. Elefanter som jobbar långa dagar utan paus blir naturligtvis trötta och sura och på riktigt dåliga ställen slår tränarna dem med de speciella krokarna som de använder, allt för att få dem att lyda och glädja turisterna, vilket ger mer inkomster. Enligt vår guide så är ridning betydligt bättre för elefanterna än att jobba med skogsbruk så länge man låter dem få tillräckligt med vila, dvs. det finns grader i helvetet, men vi är medvetna om att många inte delar hans uppfattning och Elephant Jungle Sanctury, precis som flera andra ställen, erbjuder inte turister att rida på djuren.

Krokarna som elefanttränare och skötare använder skapar också livliga diskussioner. Vår guide berättade att dessa krokar är till för självförsvar och jämför med poliser som är beväpnade men som inte använder sina vapen om de inte absolut måste. Elefanterna är ju väldigt stora, tunga och starka och liksom människor har de olika personligheter, en del är väldigt vänliga medan andra har drag av aggressivitet. Krokarna är till för att skydda tränare, skötare och turister om en elefant skulle anfalla. Tyvärr används de även för att mana på trötta elefanter på oetiska elefantläger, vilket har lett till att många turister undviker alla läger där krokar finns. Då många sanctuaries är beroende av turister och donationer är de väldigt rädda om sitt rykte, och för att turisterna ska fortsätta komma tar de bort alla krokar. Men konsekvensen av det blir tyvärr att elefantfamiljer säras på och att mer aggressiva elefanter får vara kvar i sämre miljöer och bara de snällare får leva i de ”krokfria” bra miljöerna eftersom man absolut inte vill riskera att någon turist blir skadad.

Vår guide är inte tillfreds med den nuvarande situationen och han håller på att bygga upp ett nytt läger där man ska kunna hjälpa alla elefanter och inte sära på familjer. Som sagt; en inte helt svart eller vit situation när nu total frihet för alla elefanter inte är möjligt i ett land med växande befolkning och mer och mer urbanisering. Men tillbaka till vårt besök.

 

 

Vi fick lära oss hur vi skulle mata elefanterna med bananer och de glupska djuren slukade en hel vagnslast full innan de övergick till att äta stora högar med stammar från majsplantor. Under den här stunden fick vi gott om tid att beundra, klappa och fotografera dem. Efter maten var det dags för spa-behandling. Att bada i gyttjevatten och bli fullkomligt insmorda i lera är bra för elefanternas hud då det skyddar både mot solen och mot mygg. Och så tycker de att det är skönt. Uppgiften att smörja in dem var vår och även vi fick oss en behandling. ”This is my office” sa thaikillen som med ett stort leende i ansiktet visade oss hur vi skulle göra. Tänk, den där frasen verkar förfölja oss och vi inser vilka otroligt coola jobb det finns.

När vi var leriga från topp till tå var tack och lov nästa stopp ett dopp i floden och vattenkrig med elefanterna. En helt underbar upplevelse! Nybadade och fina fick elefanterna därefter en välförtjänt vila och mer mat och för oss var det dags för en sen lunch och avfärd hemåt. Men innan dess tog sig Rikard ett snack med vår guide om hur vi kan hjälpa till vilket slutade med en inbjudan till djungeln och det nya sanctuary som han håller på att bygga upp. Som sagt, coolt!

Det finns olika sätt att stödja arbetet med att ta hand om elefanterna i Thailand, förutom att besöka dessa läger. Man kan så klart donera pengar eller voltärarbeta, men man kan även adoptera en elefant 😉 på antingen månads- eller årsbasis vilket innebär att man står för mat. Som tack får man filmer på ”sin” elefant skickat till sig varje vecka.

Vill du se mer från vårt besök? Ta en titt på vår film 🙂

Dela gärna vårt inlägg: