Även om religionsfrihet råder i Thailand är så många som 95% av befolkningen buddhister. För att ära och tillbe Buddha har ett stort antal tempel uppförts under historien. Vi har tidigare besökt och skrivit om ett par av dem, och nu är det dags för ännu ett. Straxt söder om den muromgärdade gamla stadsdelen ligger Chiang Mais silverdistrikt. Här ligger silverbutiker och verkstäder vägg i vägg och man kan se på när smycken och konstverk skapas. Ljudet av knackningar när hantverkarna designar sina produkter följer när vi letar oss fram längsmed gatorna.

I det här området ligger Wat Sri Suphan, ett tempel som grundades redan 1502, men där inte mycket finns kvar från den tiden. Under historiens gång har templet förstörts och byggt upp igen. Under senare år har det restaurerats och utsmyckats på ett sätt som passar i just den här miljön. Det tog ett antal silverkonstnärer 8 år att täcka hela huvudbyggnaden, både invändigt och utvändigt, i detaljrikt utsmyckad silver, vilket gör att templet nu ofta går under namnet Silvertemplet. De flesta scener som avbildas berättar historier ifrån Buddhas liv. Man startade arbetet 2008 och allt stod klart 2016. Namnet Silvertemplet är dock inte helt rättvisande. Stora delar av det som ser ut som silver är i sanning aluminium och plåt som målats med silverfärg. Inte desto mindre imponeras man har hantverksskickligheten.

Insidan av templet är här nästan lika vacker som utsidan, något som ofta inte är fallet när det kommer till buddhistiska tempel. Den täcks av silver, speglar och vackra färger och vid altaret står en vacker Buddhastaty, men detta får kvinnor inte ta del av. Andra tempel välkomnar alla, så länge man täcker axlarna och inte har för korta shorts eller kjolar. Av den anledningen har jag alltid en tunn men stor sjal  liggandes i min väska. Vid Silvertemplet hjälper inte det, kvinnor är helt enkelt inte välkomna in i huvudbyggnaden. Anledningen förklaras på en skylt utanför. Den berättar att många heliga föremål begravdes under templet för över 500 år sedan. Kvinnors närvaro tros kunna förstöra dem, alternativt så förstör de kvinnor. Man håller strikt på denna regel.

Som vid många andra tempel i Chiang Mai bor det munkar i anslutning till templet. Tisdagar, torsdagar och lördagar kan man delta i ett ”monk chat” på eftermiddagen. Det är stunder då kan kan prata med munkarna om buddhismen eller något annat man är intresserad av får veta mer om. Det är ett sätt att öka kunskap och förståelse för buddhismen och samtidigt ger det munkarna en chans att träna sin engelska. På kvällarna kan man delta i en introduktion till meditation tillsammans med munkarna, något vi gjorde igår kväll. Ceremonin inleddes med att Rikard utsågs till ”president of ceremony”, vilket innebar att han fick gå in i templet och och tända ljus och rökelse samt buga för Buddha, för karma och för dharma, medan övriga deltagare väntade utanför. Därefter vidtog en lång chant, först munkarna själva och sen fick vi försöka följa med med hjälp av en text som delats ut till oss, något som visade sig vara näst intill omöjligt. När det var dags för meditationsdelen av ceremonin fick vi tända ljus, ett för kungen och ett för oss själva, och gå fram till templet. Männen fick sätta sig på innergården runt templet. Vi kvinnor var inte tillåtna där heller utan förväntades sitta utanför. Där passerades min gräns och jag agerade fotograf istället.

Templet är otroligt vackert kvällstid då det lyses upp av olikfärgade stålkastare. Trots att det ligger på enkelt gångavstånd från Tha Pae Gate är det inte alls så många turister som letar sig hit. Vi rekommenderar verkligen ett besök och vi tror att bästa tiden är att komma runt 17 någon av dagarna då monk chat, som börjar 17.30, pågår. Då hinner man se templet i dagsljus, man hinner få en pratstund med munkarna och kan sen delta i kvällsceremonin vilken börjar 19.00. Det är ingen entréavgift för att komma in på tempelområdet, men man måste däremot göra en donation på 50 Bath vilken används till underhåll av byggnaderna.

En liten snabbvisit kan du göra genom att titta på denna korta film som vi spelade in.

 

 

Dela gärna vårt inlägg: